PÅ SVENSKA

Min väg till islam

Podijeli sa drugima i zaradi sevap:

När jag gick i grundskolan läste vi om islam på religionstimmen. Det var jätte roligt kommer jag ihåg jag hade en bra lärare som var helt opartisk. Jag fick bästa resultatet av alla i provet fast jag inte var så bra i skolan egentligen. Då borde jag ha förstått mitt intresse till ilsam, men det dröjde många år innan jag blev muslim.

Jag bodde i ett svenskt område kände inga muslimer alls så det tog några år till innan jag hittade “hem”. Eftersom jag är från Finland trodde jag alltid att det var därför jag kände mig annorlunda. Men det var inte det. Jag var en sökare. Jag läste om alla andra religionerna med med de kändes inte lika rätt som islam men jag hade aldrig träffat ngn som konverterat och visste inte hur jag skulle göra det.

Jag var en flitig kyrkbesökare kände mig mkt troende men jag trodde inte att Jesus var Guds son. Men jag besökte kyrkan ofta ville ha mer religion i mitt liv. Jag ville känna att religionen var en del av mitt vardagsliv. Ett tag funderade jag på att bli nunna kläderna lockade mig de såg så vackra ut i sina långa täckande kläder. Varje kväll bad jag till Gud. Min familj var ateister så ingen av dem kunde förstå varför jag blev troende. Min mamma tyckte att jag var konstig.Hon undrade varför jag inte gick ut och roar mig som de andra flickorna i min ålder, hon tyckte att jag var onormal. SubhanaAllah en muslimsk mor hade varit stolt över mig.

När jag var 19 och var i stan såg jag några muslimska kvinnor i slöja. Jag tittade på den och började fundera på islam. Jag ville veta mer, började läsa om islam. Ringde IIF (islamiskt informations forum) här i Sthlm de hade då ett litet kontor och en syster tog emot mig. Hon gjorde bön..vilken känsla jag fick när jag såg henne göra bön det var som om mitt hjärta öppnade sig..subhanaAllah..Jag köpte en Koran..och jag vågade inte öppna den för jag visste att Allah swt valt mig redan till islam men jag var rädd för hur min omgivning skulle hantera det.

En natt när jag sov så hörde jag adhan i min dröm..subhanaAllah..jag vaknade till det..och gick upp tog fram min koran och började läsa..Tårarna rann i floder nedför mina konder. Alhamdulillah jag hade hittat hem. På IIF kontoret i Sthlm bad jag systern där lära mig att be vilket hon gjorde. På den vägen var det.

Sen gifte jag mig i alla hans med en man som jag inte kände men jag trodde att alla muslimer var sådär bra som jag hade läst om vilket inte stämde. Jag hade en drömbild om hur muslimer var. Så äktenskapet varade inte många år. Men, alhamdulillah.

När jag började med slöjan så blev min mamma galen. Det var så hemskt ansåg hon. Hon sa “Jag känner en muslim på mitt jobb, hon har inte slöja och hon har pojkvän” osv osv. Hon kunde inte förstå varför jag som finska skulle bära slöja för araberna själva gjorde inte det. Många kopplar ju islam till araber tyvärr.

Jag försökte förklara för henne att vi som muslimer måste bära slöjan men det hon ville inte lyssna. Jag var bara “fanatiker” i hennes ögon. I dag många år senare talar vi ibland med varandra men tyvärr så är vi känslomässigt långt ifrån varandra, ändå.

Men alhmdulillah jag har hittat islam och det är jag mkt tacksam för på domedagen kan inte min mamma hjälpa mig endast det som jag gjort för Allah swt kan hjälpa mig till paradiset. Jag hoppas att fler ska hitta dennna underbara religion för det är det bästa som hänt mig.

Wa aleikum salaam wa rahmatullahi wa barakatuh!

Riikka

Podijeli sa drugima i zaradi sevap:

Ukoliko ste primijetili grešku u članku, OZNAČITE TEKST i nakon toga pritisnite tipke na tastaturi Ctrl+Enter.

NA VRH

Spelling error report

The following text will be sent to our editors: